Symptom - ur boken "Nya Bränn inte ut dig".

Vanliga symptom.
Du svettas, är lättirriterad, känner dig otillräcklig; kroppens rytm är rubbad, du äter för mycket eller för lite, sover dåligt eller för mycket, flyr in i sex eller tappar lusten och förmågan. Du har svårt att koncentrera dig och glömmer bort självklara saker.

Humorn försvinner.
Du orkar inte skämta längre. Allt är allvarligt och tungt. Inte ens svart humor roar. Du förstår inte vad andra har roligt åt.

Fysisk och psykisk trötthet.
Du är ständigt trött och kraftlös. Ledig tid går åt till att försöka hämta krafter. Men vila hjälper dåligt. Orkar allt mindre. Minsta småsak blir till berg. Känner dig psykiskt utarmad eller känner ingenting. Gråter lätt, länge och utan större orsak. Eller exploderar och låter det även gå ut över oskyldiga.

Sjukfrånvaron ökar.
Kroppen reagerar ofta först mot missförhållanden. Du får spänningsvärk, magbesvär, sömnproblem och mer eller mindre grava psykosomatiska sjukdomar. Kan du stannar du hemma.

Sjuknärvaron ökar.
Du låter inte kroppen tillfriskna utan går till arbetet med feber. Blir allt oftare småsjud. Förkylningar tar längre tid att bli av med. Du stannar inte hemma eftersom du känner ansvar för jobbet, inte har råd eller är rädd för att mista jobbet.

Dåligt självförtroende.
Du känner dig värdelös, oduglig och maktlös. Ser bara egna svagheter och misslyckanden. Tror att allt är ditt fel och att du inte är värd att ha det bra. Vågar inte kräva förbättringar.

Distans, isolering och avståndsstagande.
Du skyddar dig mot fler misslyckanden och besvikelser, drar dig inom ditt skal. Har svårt att engagera dig, lyssna och sätta dig in i hur andra har det. Berörs inte. Orkar inte med problem, känslor och närdhet. Vill inte träffa klienter/kunder. Hellre sortera papper ensam i förrådet. Till slut drar du dig Även undan kolleger, vänner - och allra sist familjen. Ibland isolerar du dig för att du skäms över tecknen på utbrändhet. Tror att du är onormal.

Negativism, förakt och cynism.
Du börjar mot din vilja uppfatta enbart det negativa i livet och hos klienter eller kunder, kolleger och familjen. Du misstror andra, sätter lätt etiketter som "hopplös", "omöjlig" eller "ful" på dem. Du kan bli hård och cynisk. Du är besviken och försvarar dig mot en verklighet du inte orkar med. Du tycker minst lika illa om dig själv som om andra. (Det här är det viktigaste symtomet! Stanna upp och gör något åt ditt liv!)

Uppgivenhet.
Hoppet om något bra framöver lämnar dig. Du orkar inte bry dig längre. Meningslösheten i arbetet smittar av sig på livet i övrigt. Du struntar i resultat och i arbetet. Smiter gärna undan så mycket som möjligt. Det mesta är tungt och tråkigt. Ingenting fyller på ditt "humanistkonto". Du kan tappa kontrollen helt och låsta bli att göra viktiga uppgifter på månader. Går bara och väntar på den stora katastrofen med dold panik eller uppgivenhet. Du försmår inte göra något åt det.

Överaktivitet.
En del av oss blir ytterligt rastlösa och uppskruvade om processen gått långt. Vi tar på oss för mycket, säger ja till allt. Arbetar hårt för att komma ikapp (händer aldrig). Pratar snabbt och mycket, kan inte lyssna, är plågade och icke kontaktbara.

Depression, självmord och död.
En del tycker att livet har tappat all mening. De ligger och tittar i taket och känner att det inte finns någon framtid för dem. Uppgivenheten övergår i tung, nattsvart depression. I värsta fall slutar det med att de försöker begå självmord, dör i hjärtinfarkt eller någon annan svår sjukdom. (Det sista är inte symtom. Snarare ett definitivt slutstadium.)